Vad minns du av dina timmar på skolgården? Tror du sättet
barn leker på har förändrats? När jag gick i skolan så gick det ungefär till på
samma sätt som det gjorde idag under min observation. Klungor med barn på olika
ställen och med olika aktiviteter.
Jag har under förmiddagen spenderat en halvtimme med att
göra min första observation på en skolgård medans årskurserna 1 till 6 hade
rast. I 2 minusgrader sprang några av barnen omkring och spelade både innebandy
samt fotboll medans många andra roade sig i backen med stjärtlapp och pulka.
Att vintern är här märks må hända inte lika väl ändå. Trodde att barnen kanske
hade lagt innebandyklubborna på is nu men ack så fel jag hade.
Det mest spännande var de åtta barnen som i ett effektivt
samarbete skulle gunga gungbräda över en stam med en tjock gren. Hur de löste
jämvikten och diskuterade fram och tillbaka hur de på bästa sätt skulle få det
att fungera. Barn är makalösa problemlösare när de sätter den sidan till och
det är roligt att stå och studera dem.
Jag blev även glatt överraskad av antalet pedagoger som kom
fram till mig för en pratstund om vad jag gjorde. Att en främmande person står
och observerar barnen, trots att jag fått godkännande av rektorn, så var det
inte min närvaro självklart för personalen. Diskussioner om lärarutbildningen
och det framtida yrket blev ett faktum. Hur är det tänkt att man ska vara
obemärkt när man är på en skolgård? Går det ens?
Jag njöt av att se barn vara barn. Alla leker med alla och
ingen lämnades utanför, ingen teknik utan bara fantasi och frisk luft.
Kamratskap!
Medan jag skriver detta sitter jag framför min bärbara dator
i soffan med TVn på i bakgrunden och mobiltelefonen inom räckhåll, utöver mina
tekniska prylar har jag två små killar bredvid med varsin bärbar DVD-spelare
framför näsan. Att tekniken tar över mer och mer i våra liv är ett faktum,
vilket jag kan tycka är lite tråkigt. Men det är väl så livet ser ut numera. Vi
får anstränga oss lite extra för att vara utan tekniken som vi har blivit så
beroende av! Att låta fantasin flöda och bara njuta av det lilla…
Ha en skön lill-lördag så hörs vi vidare…/My
Roligt att läsa om din observation och mycket intressant det med gungbrädan! Jag har också gjort min observation och man inser att man ser så mycket olika saker som man kanske inte alls hade kunnat ana innan. Jag har varit mycket rastvakt på olika skolgårdar men trots detta har jag aldrig märkt vad som egentligen händer under rasten...
SvaraRaderaDetta med fantasi och ingen teknik är rätt så fantastiskt år 2015 måste jag säga, precis vad man vill se!
Jag tyckte personligen att det var lite nostalgiskt att stå och observera, det påminde mig om hur man själv kunde vara när man var i den åldern och ute på rasten. Rasten var ju trots allt en rolig och viktig del!
/Madde
Kul att läsa om någon annans observation! Jag kände också att det var väldigt likt när man själv gick i skolan. Barn som lekte i grupper, blev lite oense, blev sams snabbt, fantasi, lära av av varandra. Olikheten på min observation var väl att när det var dags för de äldre barnen att ha rast såg man grupper med elever som höll på med sina mobiler, jämförde och visade saker. Det var inget som hände när jag själv gick i skolan för då fanns det inte många mobiler. Jag undrar lite hur mycket mobiler på raster medför att de barn som inte har någon blir utanför. Inget jag hann se på min observation men kan tänka mig att det kan vara så. Inga mobiltelefoner på din observation? Bra tycker jag i så fall! Inget som behövs på raster utomhus när man är så ung :)
SvaraRaderaGenom att stå och observera har man verkligen möjlighet att "se". Allt lärande som pågår sett ur alla olika perspektiv. Rasten är otroligt viktig och eleverna ska känna trygghet även på skolgården!
SvaraRaderaIntressant att få ta del av din observation och ditt sätt att tänka kring den. Bra inlägg!
SvaraRaderaJag håller absolut med dig om att det är härligt att se barn leka och vara "bara barn". Rasterna är också, som Helena har kommenterat här ovan, viktiga för att barnen ska uppleva trygghet.
Jag upplever att kursens upplägg och tekniken vi använder oss av har fått oss att reflektera mer kring dagens samhälle. Som du skriver har vi idag svårt att lägga undan tekniken som vi, i många fall, omedvetet är så beroende av.
Roligt att läsa om gungbrädan. Fantastiskt vad barn kan om de vinner något på det, (som i ditt fall att de kan gunga på gungbrädan) Om de skulle få en liknande uppgift i exempel matematik tror jag inte att de skulle lösa problemet lika enkelt som om de själva får uppleva problemet i praktiken.
SvaraRaderaPå min observation jag genomförde såg det också likadant ut som det gjorde när jag själv gick i skolan, barn som leker tillsammans och spelar boll och diverse. Kan detta vara en åldersfråga att det ser likadant ut som när vi gick i skolan? Om vår uppgift hade varit att studera elevers rast på en högskola hade det säkert inte sett ut som när vi gick i skolan, där tror jag att tekniken kommit in mer och ändrat på t.ex elevernas raster. Men de barn som vi har studerat har säkert de flesta inte ens ens en mobil ännu, och de som har en kanske ännu inte är så intresserade av den som äldre barn är. Jag tror att det är bra för eleverna att de fortfarande ängar sig åt lekar och vara sociala med varandra så länge de kan!
Jag blev också glad och kanske lite överraskad att de leker som vi gjorde när vi var barn. Inga elever stod där med sitt mobil, de lekte varandra. På "min" skolgård fotboll var populärt, ganska många var där. Men inga barn var ensam, några lekte i mindre grupper och det var jätteskönt. Kanske att använda mobil, förekommer mer i gymnasiet. Jag tänkte så att jag kommer hitta ganska många barn som använder sitt mobil bara och vill inte leka med varandra.
SvaraRaderaHaha. Roligt. Verkar ju verkligen ha prickat en bra rast ifall de körde sådan problemlösning. Kul att höra hur du tänkte med observationen och roligt att höra att det dundrade fram frågvisa pedagoger. Jag fick tyvärr sitta helt för mig själv utan att ett endaste barn/vuxen kom fram. Ser jag läskig ut?
SvaraRaderaNåja, det var svårt som det var att hålla koncentrationen och anteckningarna igång även utan distraktion. Lycka till med fortsättningen.
Vad roligt att läsa om din observation! Det är glädjande att se att barn fortfarande leker och använder sin fantasi så mycket, trots alla digital medel och intryck. När jag gjorde min egen observation möttes jag dessvärre av en del mobiltelefoner hos barn i äldre åldrar. Men i övrigt var det full fart med fotboll och hopprep trots snön samt självklart en del snöbollskrig. Man blir oerhört nostalgisk när man möts av detta!
SvaraRadera