Då var ännu en vecka förbi, vi är en vecka närmare jul, en vecka närmare ett (för många) nytt yrke. Min bloggvecka är över och det
är dags för mig att lämna över till nästa person i ordningen.
Vecka 49 har gett många tankar och funderingar om det
kommande yrkeslivet, och om alla olika elever man kommer att möta i
klassrummen. Hur man ska balansera på en lina för att hitta den bästa lösningen
för just den klassen eller de enskilda individerna. Utmaningar. Skratt. Gråt.
Glädje. Det är mycket nytt, mycket att se fram emot.
Denna vecka har inneburit mycket enskilt arbete för oss alla i grupp 7 med vår kommande inlämning. Och att få ihop detta ”PM”, eller inledning till
den kommande uppsatsen kanske är en bättre benämning? Är ni klara redan eller sitter ni som mig
denna söndag och knåpar? Jag kanske är relativt ensam om att inte förstå riktigt men ibland känns upplägget upp-och-ner/bak-och-fram. På onsdag är det dags att lämna över till en kurskamrat för respons..
Jag måste erkänna att jag är kluven till uppbyggnaden av
denna kurs, Den lärande eleven. Absolut att dagens teknik är viktig, men måste
den ha så stor roll i kursen att man på något vis missar det andra runt omkring? Det som är relevant för att praktisera i yrket vi valt. Jag är absolut ingen teknisk människa även fast jag klarar mig igenom det
mesta. Jag hade hoppats få mer didaktisk kunskap än datakunskap. Kurslitteraturen
borde få mer utrymme då den är riktigt intressant läsning! Jag har haft mycket
lättare att ta till mig denna litteratur än vad jag har haft med kurslitteratur jag läst tidigare.
Observationerna var intressanta och lärorika för att få
igång en tanke på hur barn är när föräldrarna inte ser på. Och jag förstår nu,
efteråt, varför vi blev utskickade att göra dessa. Innan kunde jag inte riktigt
inse poängen, men med ett öppet sinne kommer man långt. Att ta bort min
negativa attityd gentemot teknikens under är någonstans på ”min att göra – lista”.
Den tekniska eran är här för att stanna oavsett om vi vill eller inte.
Läraryrket har sannerligen många ansikten, olika synsätt och
en mängd utmaningar!
Tack för era kommentarer under veckan! /My
Du tar orden ur munnen på mig. Jag känner precis likadant för den här kursen, vad lär vi oss egentligen? Sen tycker jag att det är jobbigt att det står olika information på olika sidor - vilken ska man följa? Det som jag har förstått är att man kan lägga upp en undervisning på olika sätt och att barn lär sig olika, men vi skrapar ju bara på ytan. Jag kan också se fördelar med den teknik som vi har fått lära oss, men den tar överhand för kursen. Jag blir stressad över att inte riktigt veta vad det är som vi ska göra och vad som är viktigast att lära sig?
SvaraRaderaMycket bra inlägg! Jag kan inget annat än att hålla med! Jag är absolut inte emot teknik och jag förstår att vi måste lära oss om detta, men den har ju definitivt tagit överhand i denna kurs. Det känns som att jag inte lär mig någonting, allt blir en enda röra. Det är svårt att veta vad man ska fokusera på?!
SvaraRaderaJa, jag tycker det har tagit mycket tid att sätta sig in i alla tekniska moment. Sen om det beror på mina förkunskaper eller ej kan jag inte svara på. Jag känner nu när jag kommit in i allt detta att det är väldigt bra att kunna, men till en början var det lite av en chock faktiskt. Jag tycker ändå att kursen hittills har varit intressant och att jag lärt mig, men det har tagit mycket tid med det tekniska (iaf för min del). Kan kanske ha med mitt intresse för teknik att göra också.
SvaraRaderaTack för ett bra inlägg!
Håller med dig om att man blir tveksam till kursen för hur bra tekniken än är (när den fungerar) så är tekniken en stor källa till frustration, i alla fall för mig. Jag känner att i bland tar den för stor plats i vårt eget lärande, då "elevens lärande" är ett mycket intressant ämne. Därför kändes det roligt och omväxlande att få göra en skolgårdsanalys, men inte så enkelt som jag trott.
SvaraRadera